RB Jurist

Semester

Semesterlagen styr rätten kring semester, semesterlön och semesterersättning. Reglerna kan vara komplexa, särskilt vid sjukskrivning, föräldraledighet eller när en anställning avslutas.

Som specialiserad juristbyrå inom arbetsrätt hjälper vi arbetsgivare och arbetstagare att förstå hur reglerna ska tillämpas. så att du kan fatta trygga beslut och undvika kostsamma misstag.

Boka webbmöte

Vad är semesterlagen (1977:480)?

Semesterlagen (1977:480) reglerar rätten till semesterledighet, semesterlön och semesterersättning . Lagen är en central del av svensk arbetsrätt och gäller som grundregel för alla anställningsförhållanden. Den fastställer en miniminivå för semesterförmåner men kan kompletteras eller avvikas från genom kollektiv- och individuella avtal.

Rätten till semester enligt semesterlagen

Enligt semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Rätten till betalda semesterdagar beror på intjänandet under det så kallade intjänandeåret, som normalt föregår semesteråret.

Även om arbetstagaren inte tjänat in full betald semester finns ändå rätt till obetalda semesterdagar. Detta är en viktig miniminorm som både stärker arbetsmiljön och underlättar för arbetsgivaren att planera verksamheten.

Förläggning av semester – vad gäller?

När det gäller semesterplanering är det i huvudsak arbetsgivaren som beslutar när semestern ska tas ut, men beslutet ska alltid föregås av samråd med arbetstagaren. Detta gäller för arbetsgivare och arbetstagare:

  • Arbetstagaren har rätt till minst fyra veckors sammanhängande semester under juni–augusti (huvudsemester), om inget annat avtalats. Detta gäller även om parterna inte kommer överens.
  • Arbetsgivarens ansvar är att planera semestern i god tid, dokumentera hur semestern förläggs, ha tydliga scheman, förhandla semestern, och anpassa planeringen så att verksamheten fortsätter fungera smidigt.

Semesterlön och semesterersättning

Semesterlagen innehåller regler om semesterlönsberäkning, vanligtvis enligt sammalöneregeln eller procentregeln. Lagen reglerar också att arbetstagaren har rätt till semesterersättning för intjänade semesterdagar som inte har tagits ut vid upphörande av anställningen, inklusive vid uppsägning. Utbetalning av semesterersättning ska normalt ske inom en månad efter anställningens slut.

Sparade semesterdagar och förskottssemester

Arbetstagare får spara upp till fem semesterdagar per år i högst fem år enligt lagen. Detta ger möjlighet att ta ut fler semesterdagar vid behov och fungerar som en flexibilitetsmekanism både för arbetstagare och arbetsgivare.

Det är även möjligt att avtala om förskottssemester (semester i förväg), men dessa dagar kan behöva justeras om arbetstagaren lämnar arbetsgivaren innan de har tjänats in fullt ut.

Semester vid föräldraledighet och sjukskrivning

Under föräldraledighet är del av frånvaron semesterlönegrundande, vilket påverkar både semesterberäkning och semesterlön. Detta är särskilt viktigt att reda ut för att undvika felaktiga löneutbetalningar och tvister.


Vid sjukskrivning under semester kan arbetstagaren i vissa fall avbryta semestern och ta ut sjukdagar i stället. De påverkade semesterdagarna kan då flyttas till ett senare tillfälle.

Semester under uppsägningstid

Vid uppsägning ska arbetsgivaren se till att arbetstagaren antingen får ta ut sin semester eller får semesterersättning för de dagar som är intjänade men inte tagits ut.

Om en anställd har fått sin semester beviljad och säger upp sig eller blir uppsagd har den rätt att ta ut redan beviljad semester under uppsägnigstiden . Om semestern inte har blivit beviljad vid uppsägningen får den anställde  normalt inte ta ut semester under uppsägningstiden om inte  arbetsgivaren godkänner det. Arbetsgivaren kan inte heller ensidigt lägga ut semester under uppsägningstiden om den är kortare än 6 månader. 

Kollektivavtal och avtalsfrihet runt semester

Även om Semesterlagen (1977:480) i stort är tvingande finns det utrymme för avvikelser genom kollektivavtal och, i vissa fall, genom individuella avtal. Avvikelser kan bland annat gälla antal semesterdagar, antalet sparade dagar eller beräkningen av semesterlön.


För både arbetsgivare och arbetstagare är det därför viktigt att kontrollera de tillämpliga kollektivavtalen för att förstå vad som gäller i det enskilda fallet.

Stöd i frågor om semester – så arbetar vi

Semesterfrågor kan bli komplexa. RB Jurist erbjuder kvalificerad rådgivning till både arbetsgivare och arbetstagare.

Vi bistår bland annat med:

  • Rådgivning kring semesterlagen och rättigheter.
  • Stöd vid semesterförläggning 
  • Tolkning av kollektivavtal och individuella avtal.
  • Genomgång av rutiner och policys för arbetsgivare.
  • Stöd vid tvister eller oklarheter.

Behöver du juridisk hjälp gällande semesterfrågor?

Få kvalificerad juridisk rådgivning gällande semester och semesterlagen. RB Jurist har lång erfarenhet inom arbetsrätt, vi ger stöd och rådgivning till arbetstagare samt arbetsgivare. Kontakta vår juristbyrå för professionell vägledning.

Vanliga frågor om semester

Vad är semesterersättning?

Semesterersättning är ersättning för outtagna semesterdagar som betalas ut när en anställning avslutas.

En anställd har rätt till 25 semesterdagar per år, men hur många som är betalda beror på vad den anställde har tjänat in.

Om en anställd blir sjuk under semestern kan den avbryta den och istället ta ut sjukdagar. Arbetsgivaren har rätt att kräva intyg dock.

Viss föräldraledighet är semesterlönegrundande, vilket innebär att en anställd fortfarande tjänar in betalda semesterdagar.

Ja, men det ska ske i samråd med anställda och dem har normalt rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommaren. Om arbetsgivaren och de anställda inte kommer överens bestämmer arbetsgivaren om när semestern läggs ut under juni-aug.

Arbetsgivaren behöver godkänna din semester 2 månader innan huvudsemestern läggs ut, men kan neka om det finns starka verksamhetsskäl.

En anställd kan spara upp till fem dagar per år i upp till fem år, om inte annat anges i kollektivavtalet.