RB Jurist

Sjukdom och Rehabilitering

Sjukdomsfall i arbetslivet leder ofta till komplexa frågor inom arbetsrätten inte minst kring arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och arbetstagarens skyldigheter. Reglerna bygger på flera olika lagar och kräver i praktiken en noggrann avvägning i varje enskilt fall.

Som juristbyrå inom arbetsrätt hjälper vi arbetsgivare med juridiska frågor och bedömning gällande sjukdom och rehabilitering – från tidiga insatser till återgång i arbete.

Boka webbmöte

Regler för rehabiliteringsansvar

Det finns ingen enskild lagbestämmelse inom arbetsrätten som uttömmande reglerar arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Istället har ansvarets innebörd utvecklats genom en kombination av flera regelverk och rättskällor.

Rehabiliteringsarbetet syftar i praktiken till att stödja en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga att möjligen kunna återvända till eller bibehålla sysselsättning, ofta i samverkan mellan arbetsgivare, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården.

Grund i arbetsmiljölagen

Rehabiliteringsansvaret tar i stor utsträckning sin utgångspunkt i Arbetsmiljölagen (1977:1160), som ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och vidta åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö. Genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket konkretiseras ansvaret, särskilt när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och anpassning av arbetsförhållanden.

Det betyder att arbetsgivaren inte bara ska agera vid sjukfall utan också arbeta förebyggande genom att utreda risker och anpassa arbetsupplägg när det behövs.

Socialförsäkringsbalken och samverkan med Försäkringskassan

Även Socialförsäkringsbalken (2010:110) har betydelse för rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivaren är enligt lagen skyldig att upprätta  plan för  åtgärder som syftar till att möjliggöra arbetstagarens återgång i arbete.

 Det kan handla om korta anpassningar eller deltidsarbete, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.

Vad innebär arbetsgivarens rehabiliteringsansvar?

Rehabiliteringsansvaret omfattar i praktiken bland annat att:

  • Tidigt uppmärksamma behov av rehabilitering.
  • Utreda arbetstagarens arbetsförmåga.
  • Vidta skäliga anpassningsåtgärder, såsom ändrade arbetsuppgifter eller arbetstider.
  • Upprätta en plan för återgång i arbete.

 

Arbetsgivaren ska också följa upp och dokumentera vidtagna åtgärder, samt säkerställa samverkan med Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och vid behov fackliga företrädare.

Arbetstagarens ansvar i rehabiliteringsprocessen

Rehabiliteringsarbetet är inte enbart en arbetsgivarfråga. Arbetstagaren har ett eget ansvar att aktivt medverka i processen.

Det innebär bland annat att lämna relevant information om sin arbetsförmåga, delta i planering och uppföljning samt bidra till att föreslagna åtgärder kan genomföras i möjligaste mån. 

Arbetstagarens bristande medverkan i rehabiliteringsåtgärder kan i vissa fall få betydelse för hur arbetsgivarens rehabiliteringsansvar bedöms. Om den anställde inte deltar i planerade insatser kan det leda till att arbetsgivaren anses ha uppfyllt sitt ansvar. 

Detta kan i sin tur innebära att det förstärkta skydd som normalt gäller vid sjukdom försvagas eller upphör, eftersom en förutsättning för detta skydd är att arbetstagaren aktivt medverkar i sin rehabilitering.

Rehabiliteringens roll vid uppsägning

Ansvarets omfattning påverkas även av reglerna om sakliga skäl för uppsägning i lagen om anställningsskydd (1982:80). Vid uppsägning på grund av personliga skäl kopplade till nedsatt arbetsförmåga krävs normalt att arbetsgivaren först har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och uttömt alla möjligheter till omplacering

Det innebär att arbetsgivaren måste ha försökt anpassa arbetet eller omplacera till en annan anställning innan en uppsägning på grund av personliga skäl kan anses motiverad.

Arbetsdomstolens praxis och individuella bedömningar

Praxis från Arbetsdomstolen har haft en central betydelse för att närmare fastställa gränserna för rehabiliteringsansvaret. Bedömningen sker ofta utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, där faktorer såsom verksamhetens storlek, resurser och arbetstagarens deltagande i rehabiliteringen beaktas.

Det innebär att vilka åtgärder som är “skäliga” eller “föreslås” kan se olika ut i små företag jämfört med stora företag.

Så arbetar vi med rehabiliteringsansvar

Vi hjälper arbetsgivare att förstå  rehabiliteringsansvaret i praktiken, både i förebyggande och vid pågående sjukfall. Vår utgångspunkt är att ge tydliga, juridiskt säkra och verksamhetsanpassade råd.

Vi bistår i frågor som rör exempelvis:

  • Gränser för vad som är skäliga anpassningsåtgärder.
  • Bedömning av dokumentation av rehabiliteringsåtgärder.
  • Bedömning av tillfällig eller permanent omplacering.
  • Rättsliga konsekvenser vid brister i rehabiliteringsarbetet.
  • Bedömning om det föreligger sakliga skäl för en uppsägning.

Behöver du hjälp gällande sjukdom och rehabilitering?

Få klarhet i vad som gäller i din situation. Vi ger konkreta och verksamhetsanpassade råd kring sjukskrivning, arbetsgivarens ansvar och rehabilitering.

Boka webbmöte

Vanliga frågor om sjukdom och rehabilitering

Vad innebär rehabilitering vid sjukdom och sjukskrivning?

Rehabilitering vid sjukdom syftar till att hjälpa en arbetstagare att återfå eller behålla sin arbetsförmåga. Det kan handla om arbetsanpassning, förändrade arbetsuppgifter eller andra åtgärder som möjliggör återgång i arbete.

En rehabiliteringsplan är en dokumenterad plan för hur en sjukskriven arbetstagare ska kunna återgå i arbete. Den innehåller planerade åtgärder, tidsramar och ansvarsfördelning.

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar omfattar att vidta skäliga åtgärder för att möjliggöra återgång i arbete. Hur långt ansvaret sträcker sig avgörs i det enskilda fallet.

Arbetstagaren ska medverka i rehabiliteringsprocessen, till exempel genom att lämna relevant information och delta i planerade åtgärder. Ett bristande deltagande kan påverka om arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.

Vid långtidssjukskrivning ska arbetsgivaren aktivt arbeta med rehabilitering, följa upp åtgärder och anpassa arbetet vid behov. Ansvaret inkluderar även att utreda möjligheter till omplacering.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att behovet av rehabilitering utreds. Arbetet sker ofta i samverkan med arbetstagaren, Försäkringskassan och ibland hälso- och sjukvården.

Ja, men först efter att arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar och utrett möjligheterna till anpassning och omplacering. Uppsägning kan bli aktuell om arbetsförmågan är varaktigt nedsatt och inga skäliga åtgärder återstår.